Vilket är lärarens uppdrag?
Min mening är att läraren har två uppdrag. Nummer ett är att alla elever som läraren har ansvar för skall kunna så mycket som möjligt när den tid som lärare och elev har tillsammans är slut. Nummer två är att alla skall må bra på vägen.

Allting annat är underordnat och därmed inte lika viktigt. 
Alla saker en lärare gör bör som en följd av detta syfta till antingen det första målet eller det andra. En förändring av arbetssätt, organisation, innehåll, metod skall syfta till att eleverna lär sig mer. En förändring får inte göras av någon annan anledning, Vi kan inte göra på ett nytt sätt för att det sparar pengar. Vi kan inte göra på ett invant sätt för att det är bekvämt, om det finns ett annat sätt som kan ge fördelar för eleverna.

På Texttv idag rapporteras det om forskare som kommit fram till att det endast är lärarens sätt att undervisa och mötet mellan elev och lärare i klassrummet som spelar roll för elevens resultat. Inte organisation eller betygssystem. Organisationen skall alltså endast finnas till för att ge läraren frihet och möjlighet att prestera i klassrummet. I mötet med eleven.

Organisationen skall lyfta av läraren uppgifter som inte syftar till att förbereda eller efterarbeta insatsen i klassrummet. För det är mötet som är det viktiga!

Så nu slutar vi att hänga upp gardiner. Vi slutar att vara förmedlare av praktikplatser. Vi slutar att vara ekonomiskt och inköpsansvariga. Vi slutar med det ovidkommande och koncentrerar oss på klassrummet, våra elever och mötet.

OK?!

Berättande
Den tekniska utvecklingen har inte förändrat berättelserna, det har förändrat hur vi presenterar berättelsen.

Lothar Meggendorfer är min hjälte idag.

Dags att börja utnyttja de möjligheter vi har.

Nedanstående text skriver jag inte för att gnälla. Det är inget gnäll. Jag vill lyfta några siffror bara. Jag vill belysa ett problem som jag ser.

När Lgr11 infördes i höstas så delades blocken upp. NO blocket och SO blocket skall numer hanteras som enskilda ämnen. De skall betygsättas och dokumenteras individuellt utifrån ämnets syfte, mål och kunskapskrav. På pappret låter det som en bra idé och det följer skolverkets intentioner om att särprägla varje ämne i skolan, även om jag har invändningar mot idén framförallt i SO blocket som ni kan läsa om här.

Det finns dock en konsekvens som jag inte tror har beaktats i den här förändringen. I och med att vi nu skall dokumentera varje ämne för sig så innebär det att lärarens dokumentationsbörda blir orimlig.

En lärares tid styrs i mångt och mycket av den tjänstefördelning som görs där det bestäms vilka klasser som läraren har ansvar för och i vilka skolämnen. En typisk SO lärartjänst bestod tidigare av 4 stycken SO klasser. Med 30 elever i klassen betydde det 120 elever, 120 omdömen per termin (minst) och kanske 90 betyg. (oftast hade man en sjua som inte betygsattes.)

I och med nyordningen betyder samma tjänstefördelning  120 elever 480 omdömen per termin (minst) och 480 betyg att sätta. (Ett SO block bestod av 4 ämnen, Geografi, Historia, Religion och Samhällskunskap.)

Räknar vi med att varje omdöme tar ca 10 minuter att skriva i snitt betyder det att en SO lärare behöver spendera 80 timmar vilket översätts till två veckors heltidsarbete på att skriva omdömen inför utvecklingssamtalen. (10 minuter är i underkant enligt min erfarenhet.)

De nya behörighetskraven kan dock komma att förändra hur en SO tjänst ser ut. Det finns väldigt många lärare som inte är behöriga i ett eller flera SO ämnen men som fram till idag undervisat i hela blocket. Det kan innebära att vi får tjänster med kanske 2 av ämnena, med än fler klasser. 2 ämnen i 8 klasser. (240 elever, 480 omdömen 480 betyg)

Den formativa processen
Ett av modebegreppen i skolvärlden under de senaste åren är “formativ bedömning”. I korhet betyder det att vi skall använda de bedömningar vi gör, synligöra dem för eleven för vidare utveckling. I motsats till summativ bedömning där vi summerar en elevs kunskaper och så är det klart. Enligt mig så är det ett bra fokus och bra att vi pratar om detta.

Att föra en formativ process tillsammans med 120 olika individer är en utmaning. Frågan är om det ens går över huvudtaget att göra det på ett bra och konstruktivt sätt. Jag ser risken som mycket stor att orienteringsämnena kommer hamna i en situation där summativ bedömning kommer att överväga för de flesta elever. De får reda på hur det gick och så går vi vidare.

Blir min farhåga om att ämnena kommer att delas upp även mellan olika ansvariga lärare och att vi får ännu fler elever så kommer det att bli ännu svårare. Jag är rätt övertygad om att det är en omöjlighet.

Vilka uppgifter kommer vi bli tvingade att använda oss av för att det skall bli möjligt att betygsätta elever? Kommer vi bli tvingade att ha många prov och korta uppgifter för att verkligen ha ett underlag för betygsättningen? Rättvisa betyg är viktigt, det  kan vi inte bortse ifrån.

Vi skall individualisera! Vi skall ge varje elever de utmaningar den behöver.

Hur gör vi det på några korta timmar i veckan?

Jag andas ut efter två dagars intensivt workshoppande på Mötesplats Skola där jag hållit i en workshop om Google Earth. 16 gånger har jag gjort det så jag känner mig väldigt mycket som en bandspelare just nu. Men roligt var det och jag träffade många intressanta människor som lyfte de här dagarna. Tack så mycket allesammans.

På ett av passen dök dessutom Mats Larsnäs in och vill göra en intervju med mig om Google Earth och hur vi kan använda det i undervisningen.

När jag ställer mig framför en klass skulle jag vilja få den här reaktionen ibland. Jag menar hade det varit för lite att begära att klassen fyller i mina ord, jublar när jag berättar var vi skall göra, och klappar taktfast till mina genomgångar.

Kanske kräver en hit först!

En torr rubrik med ett torrt utseende med ett makalöst innehåll.

Hittade in på Google Ngram Viewer via detta TED talk

Kortfattat om ni inte vill se videon så har de indexerat användandet av ord och fraser i de böcker som Google scannat in i sitt gigantiska digitaliserings projekt. Man kan sedan söka i deras databas och se hur användandet förändras över tid. Detta presenteras i ett enkelt linjediagram. Man kan också jämföra ord och fraser.

Jag testade ett ord som jag sysslar mycket med just nu eftersom jag sitter och försöker få ihop en givande och bra planering för 1900 talets historia.

Ordet jag sökte på var ordet war i böcker skrivna på engelska. Två tydliga toppar syns och de finns på ganska givna tidpunkter i under 1900 talet.

Visst är det väldigt häftigt. Kan ni tänka er den här inledningen på 1900 talets historia, när man med ett tydligt visuellt stöd kan visa krigens tidpunkt.

I filmen ovan visas en graf över användandet av namnet Marc Chagall på tyska. Är det någon som kan lista ut vilken religiös tillhörighet han hade?

Det är nästan kusligt tydligt.