Betygsbokstäver

grandmother´s report card By victoriabernal (CC BY, NC, SA) (Bilden länkar till orginalet på Flickr)

När skall vi värdera kunskap med betygsbokstäver?
Det jag funderar över är egentligen provbetyg, kan vi betygsätta ett prov? Provet testar ju i bästa fall bara av en liten del av allt det som betyget så småningom är en bedömning av. Ett prov kan ju aldrig egentligen visa tillräckliga kunskaper för att jag som lärare skall kunna säga att det uppnår ett visst betyg.

Kan jag säga att på det vi testade idag uppnår du  betyget A eller D. Går det eller skall jag bara föra en dialog med eleverna där vi pratar om uppfyllda kriterier och kvaliteter?

Anledningen till att jag är osäker är att jag tycker att det är väldigt viktigt att möta elever och föräldrar med tydlighet. Det är så lätt att missförstånd uppstår kring resultat och vilka kunskaper en elev har uppnått. Att uttrycka sig i betygssteg ger en värdering som elever och föräldrar förstår. Det är med på att vi betygsätter och de vill veta vilket betyg de uppnår.

Vad betyder betygen?
Betygen är en summativ sammanställning av alla elevers kunskaper som skall göras vid varje terminsslut – snart från och med skolår 6. Varje elev får betyg i 17 ämnen i grundskolan. Efter år 9 så räknar eleven ut hur många poäng kunskap hon har. Du får 10 poäng för varje G, 15 poäng för varje VG, 20 poäng för varje MVG. (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20) Sedan tar vi bort ett betyg eftersom alla elever inte har läst ett modernt språk och adderar de kvarvarande 16 betygen och får på det viset fram elevens konkurrenskraft för att komma in på ett gymnasieprogram. Denna summa skall alltså vara en siffra på hur mycket en elev kan när han gått färdigt de första 9 skolåren.

Kan betyg användas i en formativ process?
Betygen är summativa – men går det att använda dem i en formativ process? Kan vi diskutera en elevs kunskap genom att värdera kvaliteten med hjälp av betygsbokstäverna? Jag tror det, och jag tror också att vi på ett sätt kommer att nödgas blanda in dem. Alla elever i den svenska skolan kommer att se bokstäverna med jämna mellanrum under de sista åren i skolan – de kommer att börja tänka i dessa betygssteg och de kommer undra över vilken kvalitet deras arbete har utifrån dessa betygssteg.

Min kompromiss i de här funderingarna blir att vi inte sätter betyg på provet / uppgiften, utan istället koncentrerar oss på vilka mål som är uppnådda och med vilken kvalitet. I en dialog med eleven. Då kan vi använda oss av betygsbokstäverna i den formativa processen. Vi kan bli tydliga i kvaliteterna och kunna föra en dialog med elever och föräldrar på ett sätt som de kan delta i.

Egentligen skulle vi inte prata betyg!
Betygen tar egentligen fokus bort från vad som är viktigt – jag skulle egentligen inte vilja prata betyg med eleverna. Jag skulle vilja föra en dialog utan betygsstegen. Jag skrev för några veckor sedan att jag tyckte att vi skulle ta tillfället i akt att nu när vi byter betygsskala att sluta prata betyg med våra elever under perioderna mellan betygssättning, och jag har egentligen inte ändrat mig. Jag frågar mig bara om det är möjligt att släppa betygen, när de ändå skall fram två gånger om året.

Sedan gäller det att hitta ett bra sätt att föra måldialogen på tillsammans med mina 100 elever som jag undervisar och bedömer.

————————-

Vill bara påpeka att jag inte en enda gång i den här posten använder begreppet ”formativ bedömning” utan istället formativ process. (Ord är viktiga)

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: