Dokumentation i orienteringsämnen

Nedanstående text skriver jag inte för att gnälla. Det är inget gnäll. Jag vill lyfta några siffror bara. Jag vill belysa ett problem som jag ser.

När Lgr11 infördes i höstas så delades blocken upp. NO blocket och SO blocket skall numer hanteras som enskilda ämnen. De skall betygsättas och dokumenteras individuellt utifrån ämnets syfte, mål och kunskapskrav. På pappret låter det som en bra idé och det följer skolverkets intentioner om att särprägla varje ämne i skolan, även om jag har invändningar mot idén framförallt i SO blocket som ni kan läsa om här.

Det finns dock en konsekvens som jag inte tror har beaktats i den här förändringen. I och med att vi nu skall dokumentera varje ämne för sig så innebär det att lärarens dokumentationsbörda blir orimlig.

En lärares tid styrs i mångt och mycket av den tjänstefördelning som görs där det bestäms vilka klasser som läraren har ansvar för och i vilka skolämnen. En typisk SO lärartjänst bestod tidigare av 4 stycken SO klasser. Med 30 elever i klassen betydde det 120 elever, 120 omdömen per termin (minst) och kanske 90 betyg. (oftast hade man en sjua som inte betygsattes.)

I och med nyordningen betyder samma tjänstefördelning  120 elever 480 omdömen per termin (minst) och 480 betyg att sätta. (Ett SO block bestod av 4 ämnen, Geografi, Historia, Religion och Samhällskunskap.)

Räknar vi med att varje omdöme tar ca 10 minuter att skriva i snitt betyder det att en SO lärare behöver spendera 80 timmar vilket översätts till två veckors heltidsarbete på att skriva omdömen inför utvecklingssamtalen. (10 minuter är i underkant enligt min erfarenhet.)

De nya behörighetskraven kan dock komma att förändra hur en SO tjänst ser ut. Det finns väldigt många lärare som inte är behöriga i ett eller flera SO ämnen men som fram till idag undervisat i hela blocket. Det kan innebära att vi får tjänster med kanske 2 av ämnena, med än fler klasser. 2 ämnen i 8 klasser. (240 elever, 480 omdömen 480 betyg)

Den formativa processen
Ett av modebegreppen i skolvärlden under de senaste åren är ”formativ bedömning”. I korhet betyder det att vi skall använda de bedömningar vi gör, synligöra dem för eleven för vidare utveckling. I motsats till summativ bedömning där vi summerar en elevs kunskaper och så är det klart. Enligt mig så är det ett bra fokus och bra att vi pratar om detta.

Att föra en formativ process tillsammans med 120 olika individer är en utmaning. Frågan är om det ens går över huvudtaget att göra det på ett bra och konstruktivt sätt. Jag ser risken som mycket stor att orienteringsämnena kommer hamna i en situation där summativ bedömning kommer att överväga för de flesta elever. De får reda på hur det gick och så går vi vidare.

Blir min farhåga om att ämnena kommer att delas upp även mellan olika ansvariga lärare och att vi får ännu fler elever så kommer det att bli ännu svårare. Jag är rätt övertygad om att det är en omöjlighet.

Vilka uppgifter kommer vi bli tvingade att använda oss av för att det skall bli möjligt att betygsätta elever? Kommer vi bli tvingade att ha många prov och korta uppgifter för att verkligen ha ett underlag för betygsättningen? Rättvisa betyg är viktigt, det  kan vi inte bortse ifrån.

Vi skall individualisera! Vi skall ge varje elever de utmaningar den behöver.

Hur gör vi det på några korta timmar i veckan?

Annonser
Lämna en kommentar

5 kommentarer

  1. Visst är det som du skriver….att vi so-lärare har fått en orimlig arbetsbörda när so-blocket numera är ett minne blott. Tror trots allt mycket på den formativa bedömningen…

    Svara
  2. Mycket bra och viktigt inlägg Petter! Man når inte alla elever med en metod. Somliga är mottagliga för dokumentation, andra sparkas igång på annat vis. Jag tror inte att något slår bra undervisning. Lektioner som ger raketbränsle och lust att ta reda på mer. Då blir betyget bara en positiv bieffekt – inte målet. Formativ bedömning fungerar bra på målmedvetna elever – men verkligen inte på alla. Motivation och intresse sätter däremot sprätt på varenda en. Tänker på när min dotter och hennes klass lekte kommunstyrelse en vecka, när jag och mina elever åkte till Paris och åt tre-rättersmiddag på fin restaurang, när min historielärare körde enmansteater på slaget vid Poltava, en engelsklektion när jag och mina elever skrattade så tårarna rann åt engelska sketcher de hade skrivit.. Du vet.

    Svara
  3. Petra Larsson

     /  23 oktober, 2012

    Eleverna måste inte läsa dessa fyra ämnen parallellt, eller? Man kan ta två ämnen i taget. Viktigt är att man får ut ett bra antal undervisningstimmar därmed man kan visa tydligt var vissa händelser/personer återkommer i de olika ämnen utifrån olika infallsvinklar. Jag tror att läraren måste förtydliga sambanden mellan ämnena. Många elever är inte mogna än att tänka över ämnesgränser utan hjälp på traven.

    Svara
    • Vi har varit i kontakt med Skolverket och de säger att det skall skrivas omdömen i alla ämnen varje termin. Ur ett undervisningsperspektiv vore det naturligtvis bättre med mer tid per ämne.

      Svara
  4. Bra inlägg som tydligt visar hur orimligt det kan bli.

    En fundering. Har du/ngn försökt omsätt detta till andra yrken? Se framför dig en chef med personalansvar för 240 underställda att ha utvecklingssamtal med??
    På ”chefsnivå” säger man ju att smärtgränsen går vid 20 underställda, därefter behöver man, sägs det åtm, dela upp personalansvaret. Hm… Intressant tanke här!

    /Helena, initiativtagare #skolvåren

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: