Lärarens kärnuppdrag

Vilket är lärarens uppdrag?
Min mening är att läraren har två uppdrag. Nummer ett är att alla elever som läraren har ansvar för skall kunna så mycket som möjligt när den tid som lärare och elev har tillsammans är slut. Nummer två är att alla skall må bra på vägen.

Allting annat är underordnat och därmed inte lika viktigt. 
Alla saker en lärare gör bör som en följd av detta syfta till antingen det första målet eller det andra. En förändring av arbetssätt, organisation, innehåll, metod skall syfta till att eleverna lär sig mer. En förändring får inte göras av någon annan anledning, Vi kan inte göra på ett nytt sätt för att det sparar pengar. Vi kan inte göra på ett invant sätt för att det är bekvämt, om det finns ett annat sätt som kan ge fördelar för eleverna.

På Texttv idag rapporteras det om forskare som kommit fram till att det endast är lärarens sätt att undervisa och mötet mellan elev och lärare i klassrummet som spelar roll för elevens resultat. Inte organisation eller betygssystem. Organisationen skall alltså endast finnas till för att ge läraren frihet och möjlighet att prestera i klassrummet. I mötet med eleven.

Organisationen skall lyfta av läraren uppgifter som inte syftar till att förbereda eller efterarbeta insatsen i klassrummet. För det är mötet som är det viktiga!

Så nu slutar vi att hänga upp gardiner. Vi slutar att vara förmedlare av praktikplatser. Vi slutar att vara ekonomiskt och inköpsansvariga. Vi slutar med det ovidkommande och koncentrerar oss på klassrummet, våra elever och mötet.

OK?!

Annonser
Lämna en kommentar

16 kommentarer

  1. En viktig vinkel glöms när dessa resultat presenteras. En del lärare har alltså presterat bättre och andra lärare har presterat sämre under s a m m a förutsättningar. Annars kunde man inte ha kunnat dra den här slutsatsen.Detta talar just för att det finns en stor kader av lärare som har för dåliga kunskaper/förutsättningar att bedriva undervisning. Lärartolkningen av resultaten att man ska satsa på lärarnas undervisning är delvis falsk, delvis rätt.
    Det är sådana här resonemang som lärare skulle förstå om de var forskarutbildade på ett rejält sätt.

    Svara
    • Vi undrar varför resultaten har sjunkit i den svenska skolan. Det har de, men först de sista 8 åren. Det är inte en hel massa lärare som helt plötsligt inte har en aning om hur man skall göra för att undervisa. Eller hur?

      Resultaten sjunker av någon annan anledning, visst en sjunkande kvalitet på lärare kan absolut vara orsaken, men det är ett antagande.

      Sedan att tro att lärare har samma förutsättningar det är också ett felaktigt antagande. Det är inte ens så att lärare på samma skola i samma kommun ges samma förutsättningar för sitt arbete. Vi har olika krav på oss. Olika mycket kringuppgifter, osv. Om det sedan rent vetenskapligt går att dra några slutsatser utifrån det här är en annan fråga.

      Men man kan dra slutsatsen att om vi ger lärare bättre förutsättningar för sitt kärnuppdrag kan vi höja resultaten.

      Svara
  2. Jag tror du har fel som menar att det först är under de senaste åtta åren som det gått utför.
    Jag har själv under ett antal år sett hur svaga många lärarstudenter varit när de kommit ut som lärare och dessa har knappast förvandlats till fenomen på några år. Men åtta års nedgång räcker väl också i så fall för att misströsta?!

    I mitt första inlägg här tyckte jag att jag förde i bevis också rent statistiskt att det måste finnas en stor grupp lärare som har jobb ovanför sin kompetensmivå. Olika förutsättningar balanseras ju automatiskt ut i sådana här undersökningar så det är inga argument. Dåliga läraret har ju en neddragande effekt på hela skolan. Aktiva lärare har (av yrkesstolthet och kåranda?) svårt att medge detta tyvärr, vilket hindrar en diskussion fri från känsloutbrott..

    Svara
    • Ja absolut finns det lärare som inte håller måttet. Inget snack om saken och jag tror att de blir fler och fler av de som kommer som nyexade som inte fixar arbetet som det är. Jag håller med dig helt och fullt om det.

      Men vad gör vi för att det inte skall vara så?

      Svara
  3. De som vidmakthåller en del av eländet är alla adjunkter på lärarutbildningarna som går där år efter år utan större mått av inläsning av fosrkning. Det gamla flummet och den låga kravnivån på utbildningarna fortsätter.

    Svara
    • Jo jo, jag ser nog större mer strukturella och samhälleliga problem som större orsaker till det. Att skylla på den gamla flumfilten som lägger sig som ett täcke över allt som har med skola att göra funkar inte. För vad är flum?

      Arbetsvillkor för lärare har sedan kommunaliseringen blivit allt sämre och den utvecklingen har gjort läraryrket mindre attraktivt. Det handlar både om löneläge, status och arbetsuppgifter. Tillsammans med en allt annat än positiv mediabild av den svenska skolan. (Till viss del berättigad, men i det stora hela helt galet felriktad.) Följden av detta ser vi tydligt med ett väldigt lågt antal sökande till varje plats på lärarutbildningarna.

      Så flummet lämnar vi därhän tycker jag. Det är Björklundretorik som inte har något med verkligheten att göra.

      Svara
  4. Flummet kan inte lämnas därhän. Flummet är svårdefinierat, men om du har följt min blogg och hängt med i pedagogiska och didaktiska uppsatser så hade du väl förstått vad jag menat. Det blir ju naturligtvis tjusigare att tala om strukturella problem och dessutom förlägga dem allt längre bort från skolans värld, men probembilden blir ju inte klarare för det.
    Det var inte Björklund som skapat begreppet flum. Det kommer från drogkulturen och beskriver den dimma som den dorogae går in i. Samma dimma omger mycken utbildning idag.
    Dåliga lärare i skolan till följd av en dålig lärarutbildnng ger inga förebilder för ungdomar att bli lärare. Se där en annan lika god förklaring till varför nästan alla sökande tas in till våra lärtarutbnildningar. Det blir sas en ond cirkel.

    Svara
    • Ja då tycker vi olika.
      Och ja jag läser pedagogiska uppsatser, och ja jag är medveten om vad forskning är för något och hur det fungerar. Trots att jag ”bara” är lärare. Bara för att klargöra. Läst din blogg har jag däremot inte gjort men det skall jag från och med nu göra.

      Strukturella problem är inte något tjusigt, det är så otjusigt det kan bli. Däremot är det något som samhället kan göra något åt. Och det handlar inte om strukturella problem långt från skolan. Det handlar om problem inne i skolan och i ramstrukturen för skolan. Varför skall de vara långt ifrån?

      ”Flummet” undrar jag var det är. En fin myt är de dock som vi kan skylla alla problem på. Lätt och enkelt. Skall vi använda oss av ett vetenskapligt angreppssätt så får vi lämna svårdefinierade begrepp därhän. Inte kan vi stå och snacka om flum och sen säga. ”Nä det är svårt at förklara.” Det blir lite flummigt det om du förstår vad jag menar?

      Den onda cirkeln kan jag dock se och hålla med om, frågan är bara vad som är hönan och vad som är ägget.

      Svara
  5. Flumforskning är när man sätter sig en grupp och spånar om lärandet och skriver ner det som sägs och sedan skriver en berättelse om allt det skedda och kallar det analys. OK?

    Flum i skolan är när man intar en hållning att det inte finns några sanningar, allt som är roligt är bra för lärandet, att stavning och meningsbyggnad inte är så viktigt att lära sig…det viktigaste är att man förstås.

    Har du fått en aning om vad jag menar med flum (och som jag har upplevt!)

    Svara
  6. Ja den forskningen finns och den skolan finns tyvärr. Det håller jag med om. Men jag håller inte med om att det är så skolan är. Långt, långt, långt därifrån.

    Svara
  7. Forskningen finns, skolan finns men det är inte så skolan är. Korrekt sammanfattning ? 🙂

    Svara
    • Ha ha, ungefär så ja. Det det finns så mycket bra i skolan, många bra lärare, kloka skolledare… De borde lyftas så att de syns.

      Svara
  8. Åsa

     /  6 december, 2011

    Så ska det låta, håller helt med !!

    Svara
  9. Hej Petter,
    Jag kommer från näringslivet, men det spelar ingen roll, samma psykosociala samspel gäller nog i alla grupper … jag vill pröva att vända på ditt påstående om ”Lärarens kärnuppdrag”. Nummer ett är ”att alla skall må bra på vägen”, för då får man en helt annat resultat i ”att alla elever som läraren har ansvar för skall kunna så mycket som möjligt när den tid som lärare och elev har tillsammans är slut”.
    Se gärna filmen på hemsidan http://www.ledarskap-sjalvkansla.se
    hälningar

    Svara
  1. Att elever lär sig så mycket som möjligt och mår bra « En friskolelärares perspektiv
  2. Duktiga lärare finns det många av! « En friskolelärares perspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: