Skolutveckling – för att hitta vägen till framtiden måste vi veta var vi är!

Debatten om skolans utveckling är i mitt tycke lite skev, anledningen till det är för att vi inte är överens om hur skolan är idag.

Sir Ken Robinson
Med sitt TED talk om skolan och hur kreativiteten dödas så satte sir Ken Robinson agendan i förändringsdebatten. Hans utgångspunkt är att skolan skapades för det industriella samhället och att vi nu inte längre är där och måste förändra skolan för att skapa en skola för vårt nuvarande samhälle.

Problemet i det resonemanget är att skolan har förändrats sedan mitten av 1800 talet, den har förändrats sedan mitten av 80 talet, och sedan mitten av 2000 talet. Det händer ju en del i skolan, vi gör inte samma saker vi gjorde förr, vi lär inte eleverna på samma sätt vi gjorde förr.

Nu kanske man är en galning som ifrågasätter sir Ken Robinson, men för mig saknas det en dimension i hans resonemang. Nämligen var är vi idag? Skall vi förändra och utveckla skolan så måste vi veta var vi är idag, inte var vi var för 40 år sedan.

Traditionell- eller flumskola
I skolutvecklingen så finns det debattörer som utgår från det som kallas traditionell skola – oftast menas då elever i rader i fyrkantiga klassrum och en lärare som pratar i oändlighet bakom en kateder. Finns verkligen den skolan? Eller så utgår debattören från den sk ”flumskolan” Dvs klassrum där lärarna lämnat över ansvaret till eleven, där fri ”forskning” är dominerande. Det är rörigt, pratigt, stojigt och läraren har abdikerat. Problemet är att den skolan den finns nog inte den heller.

Missförstå mig rätt nu, jag säger inte att dessa undervisningsformer inte existerar och att dessa klassrum inte existerar för det gör de, men det är inte skolan, det är enskilda lärare som undervisar på sitt sätt. En del gör det bra och en del gör det dåligt.

Min definition av flumskola eller flumpedagogik är snarare ordet relationspedagogik – Christermagister var den som förklarade ordet för mig så läs om det här. 

Det är inte konstigt att skolutvecklingsdebatten slår knut på sig själv – för var hamnar vi i en diskussion om framtiden när vi inte är överens om var vi varit eller ens om var vi är?

Vad är bra idag?
Skall vi förändra, och det skall vi så måste första frågan alltid vara – VAD ÄR BRA?

Börjar vi med – Vad är dåligt? – kommer vi se massor med saker som inte fungerar. Försöker vi då ta bort alla dessa och ersätta dem med nytt så kommer vi aldrig nå en bra stabil lösning i slutet. Kan däremot frågan utgå från vad som fungerar, vad vi gillar, vad vi ser ger bra resultat. Då kan vi bygga på det, sålla bort det som är dåligt och bygga nya komplexa strukturer.

Det är framtidens skola! Lite traditionalistisk skola, lite flumpedagogik och mycket nytänk!

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

3 kommentarer

  1. (Ursäkta för den senaste kommentaren, jag råkade trycka Enter av misstag. Ta bort. :-))

    Inte ens en rektor på en skola behöver ju nödvändigtvis känna till hur läget är på den egna skolan. Jag hade själv en kvinnlig lärare i högstadiet som var alldeles för strikt och rent av elak mot eleverna, men så fort rektorn visade sig, lismade hon ordentligt. Ingen annan lärare verkade heller känna till problemet alla elever hade med henne, helt enkelt för att ingen vågade säga något. Bara ett exempel på hur liten inverkan elever _kan_ ha på en skola och utbildningen den erbjuder.

    Mer ”on-topic”: Ingen gillar långtråkiga lektioner, men jag föredrog att lyssna i klassrummet istället för att prata. Självklart blev det lite småprat med kompisarna, men nu syftar jag på t.ex. öppna diskussioner. Det hade vi gott om, t.ex. under svenskalektionerna där det skulle tolkas dikter. För det första tyckte – och tycker – jag att dikter är fullständigt meningslösa att ta upp över huvud taget i skolan. De säger mig ingenting, och jag har ingen nytta av att känna till Nils Ferlins stil och bakgrund. Lär eleverna att skriva ordentligt istället. Jag gick NV, en av de linjer som på vår skola verkade inge en viss slags respekt på grund av svårighetsnivån. Men många i min klass kunde inte stava eller ens uttrycka sig ordentligt skriftligen. Långt därifrån. Men istället för att lära sig något så fundamentalt som man har nytta av förr eller senare i livet, skulle alla sitta och mala på om vad jättar och spjut symboliserade i en text. Läraren var en av de bästa jag haft – rent beteendemässigt och ”elevrelationsmässigt” – men utbildningen under hans lektioner gav mig ingenting. Jag kunde inte bry mig mindre om andra elevers tolkningar och gissningar, det var bara ett slöseri av min tid. Det var flumskola för mig, och jag önskade bara jag kunde göra lite uppgifter från en bok istället.

    Min poäng är, att väldigt många som diskuterar det här ämnet, ofta argumenterar för ”flummet”, som kallas för ”diskussion” även om det bara är tomt prat där den främre klassrumshalvan suckar åt den bakre. Och många elever uppskattar den biten – men varför? För att det ofta innebär att de inte behöver arbeta, eller tänka, samtidigt som lärarna nästan alltid ger ett plus i kanten åt elever som öppnar munnen oavsett vad de säger, och ett minus åt oss andra som hellre tänker en gång extra innan vi räcker upp handen. För kurskriterierna kräver ”muntligt engagemang” för bättre betyg, – oavsett hur bekväm man känner sig i att tala inför grupp, oavsett om man rent av har _skräck_ för detta. Jag har legat väldigt nära många toppbetyg, men gått miste om dem på grund av just denna orsak (vilket lärarna själva sagt). Då önskar man att de som styr faktiskt hade koll på vad de styr över.

    Svara
  1. Skolutveckling – för att hitta vägen till framtiden måste vi veta var vi är! | Pedagogik, IKT & skolutveckling | Scoop.it

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: