Elevdemokrati

Ett av de viktigaste styckena i vår läroplan är det här.

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande de­mokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveck­la sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”
(Lgr11, 8)

Det är en vacker text, ett fantastiskt ställningstagande och en enorm utmaning för alla som verkar i skolan. Är målet något som svenska skolor lever upp till? Är det möjligt att leva upp till? Är det önskvärt att leva upp till?

För att kunna svara på dessa frågor så får vi bryta ner vad som egentligen står i detta vackra stycke.

Kunskap om demokrati och demokratiska värderingar ska förmedlas till eleverna.
Det här görs i Sveriges skolor under samhällskunskaps- och historieämnets kursplan. Samhällskunskapen har fokus på dagens demokrati och historieämnet förmedlar kunskap om hur demokratin utvecklats och införts i olika delar av världen.

Undervisningen ska ske i demokratiska arbetsformer.
Arbetsformerna ska förbereda barnen i skolan för att aktivt delta i samhällslivet.
Det här är svårare. Vad är en demokratisk arbetsform i skolan?
Det är vanligt att vi ser demokrati som en beslutsprocess, alltså att eleverna ska få vara med och besluta om olika saker i den dagliga planeringen av arbetet. Vad menar vi med det? Det är egentligen en omöjlighet i mångt och mycket eftersom så mycket av elevernas och lärarnas tid i skolan är inrutat av kraven i de olika kursplanerna. Vad gör vi då? Bryter vi mot uppdraget när läraren planerar och genomför arbetsområden utan inflytande från eleverna?

”Förskolans och skolans arbete med demokrati och mänskliga rättigheter ska synas i hur lärandet organiseras och genomförs. Barn och elevers ska aktivt kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.

Det kan till exempel innebära att få träna och utveckla sin förmåga till att argumentera, lyssna, sätta sig in någon annans perspektiv, visa förståelse och empati, diskutera och debattera. Demokratisk kompetens utvecklas i samspel mellan människor. Det är viktigt att det finns utrymme för att träna kommunikativa förmågor i olika aktiviteter på förskolan och i undervisingen.”
(http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling/demokrati-och-manskliga-rattigheter/demokratiskt-arbetssatt-1.195940)

För att vi ska lyckas med att arbeta i demokratiska arbetsformer så måste vi försöka bortse från den beslutande aspekten i det demokratiska arbetet. Skolverket visar tydligt att det är processen som är det viktiga. Att få träna kommunikativa förmågor och att kunna utveckla sin förmåga att förstå andra och andras ställningstaganden.
Upplevelsen av demokrati är viktig. Arbetssättet kan aldrig vara demokratiskt om upplevelsen är att det inte är det. För att det ska lyckas så måste vi vara mycket noga med att vi förmedlar hela delen av demokratin.

Skolan ska alltså välja arbetssätt som förbereder barn och unga att bli aktiva samhällsmedborgare. I den här diskussionen så behöver vi vara säkra på vår kunskapssyn. Vad är kunskap och på vilket sätt kan kunskap hjälpa dagens ungar att bli aktiva samhällsmedborgare i framtiden.

Dagens samhälle har utvecklats i och med uppkomsten av sociala medier och digital kommunikation. Att utbilda och förmedla kunskaper om källkritik och vikten av att underbygga sina argument med faktisk kunskap är centralt för att dagens unga ska kunna bli en del av en allt mer svårnavigerad värld.

Det är alltså återigen centralt att vi inte hamnar i beslutsprocessen, utan istället arbetar hittar demokratiska arbetssätt där värdegrunden, alla människors lika värde är centrala.

Eleverna ska få chansen att utveckla sin förmåga att ta personligt ansvar.
Kommentarer är egentligen överflödiga, det här är något vi gjort i alltid gjort i skolan. Eleverna har fått ta allt större ansvar med stigande ålder.
Problemet med den här skrivningen är kanske att vi utvecklar skolan åt helt motsatt håll. Elever och unga fråntas allt mer av sitt eget ansvar och det överförs till vuxna runtomkring dem. Hur ska unga kunna träna och utveckla sin egen förmåga att ta ansvar om allting som sker inte är deras ansvar? I vår önskan att alltid stödja och stötta våra unga så sopar vi kanske manegen lite väl mycket. Jag tror att det är en fara, men jag är absolut inte säker.

Eleverna ska delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen.
De ska få välja ämnen, teman och aktiviteter.
Här är det stora problemet med skrivningen. Att elever ska kunna delta i planering och utvärdering är ingen stor grej så länge vi tänker på att demokrati inte bara är beslutsprocess. Men att få välja ämnen, teman och aktiviteter. Där klämmer skon rätt ordentligt. Problemet är att det inte går ihop med skolämnenas kursplaner. Utrymmet för val är otroligt litet, kanske till och med obefintligt.

Hur är tanken att vi ska kunna nå hit? Ger vi verkligen eleverna möjligheter att utveckla sin egen förmåga att med ökande ålder bli aktiva samhällsmedborgare om vi prioriterar valet framför bredden och djupet i kunskaperna vi lär ut. För det är där problemet ligger. Ska vi låta elever välja aktiviteter, ämnen och teman så kommer vi har problem med att få ihop helheten. Tiden är faktorn som gör detta svårt, och kanske faktiskt inte möjligt.

Så vad är mest demokratiskt och ger ett bättre resultat, när vi försöker att utbilda framtidens samhällsmedborgare?

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: